Av en ren slump, råkade jag i våras träffa den synnerligen varmhjärtade och begåvade unge konstnären Erik Dirty Elmo Lindström. Jag blev genast nyfiken på hans konst och konstutövande, och såg snabbt en möjlighet, i vilken hans och mina intressen skulle kunna mötas. Jag ringde ett antal telefonsamtal och hade några möten med "rätt" personer, och vips var det bestämt: Sundsvall skulle få sin allra första fasadmålning och den skulle målas av just Erik på en klotterutsatt fasad i Skönsberg.

 

Nu är fasadmålningen klar och jag är sååå ofantligt nöjd, stolt o glad!!! Detta är nämligen Sundsvalls allra första offentliga fasadmålning av det här slaget, och det är också Eriks första stora fasadmålning inom Svea rikes gränser. Han har tidigare målat fasader o.dyl. i Indien, Thailand, Spanien m fl länder, men hittills alltså inte i Sverige.

Detta är sålunda en riktigt, riktigt unik och lycklig tilldragelse!!  :D

 

Här följer lite bilder av fasaden före, under arbetets gång och såklart väggen då den står läckert prydd och klar.

Enjoy!!  :D

 

 

Det är alltså denna gavel, vilken här ses täckt av nät och byggnadsställningar, som Erik nu prytt med en läcker målning.

Fastigheten förvaltas av Riksbyggen och där finns bl.a. Norrländska Vapenaffären och Marinas Dam.

 

På den här bilden har man precis satt upp ställningar och skyddsnät, samt inlett nedtagningen av den stora skylt, som satt på väggen.

 

 

Här en närbild på hur väggen såg ut tidigare. Ständigt full av missprydande klotter.

Verkligen ingen prydnad eller "reklam" för stadsdelen Skönsberg, tycker jag och många med mig.

 

Då den av Tommy Jansson "framverkade" bron, som kommer att återknyta Haga med Skönsberg, står klar om ett par år och man kommer åkande över denna bro, vore detta elände ingen rolig syn att mötas av, eller hur?

 

Jag hade länge känt ett akut behov av, att få till stånd en förändring av atmosfären av övergivenhet och förfall i Skönsbergs centrum, och vissa delar har jag lyckats förändra/förbättra och påverka, men för detta, av Riksbyggen förvaltade, hus hade jag ännu inte kommit på lösningen. Och det var alltså i detta skede, som jag råkade på konstnären Erik Dirty Elmo Lindström.

 

När jag kontaktade Tord Edman på Riksbyggen fick jag veta, att de planerade en upprustning och målning av just denna fastighet.

Ja, ni förstår -- därefter var det "bara" gedigen ämnesresearch, ett antal telefonsamtal och möten med övertalning och väl underbyggda argument, så var fasadmålningen beslutad och klar.

 

Tror man på slumpen, så var väl detta en synnerligen lycklig sådan, eller hur?  :D

 

 

 

Äntligen var Dagen D inne och Erik skulle inleda sitt målande. Jag och Erik stämde träff vid gaveln.

Min föreställning var att Erik skulle klänga på ställningarna med färgburk och pensel, då jag kom dit. Så blev det inte. När jag kikade runt hörnet, fann jag honom i full färd med det svettiga arbetet, att röja marken från buskar, ogräs och sly. Jag insåg i ett huj, att en fasadmålning är sååå mycket mer komplicerad och har sååå många fler parametrar, än jag dittills trott eller tänkt mig.

 

 

Det var, som synes, riktigt högt med ogräs o.dyl. som måste bort, eftersom det skymde sikten och gjorde att Erik inte kunde få en helhetsbild av fasaden, vilket han såklart måste ha för att kunna skapa sitt konstverk.

 

 

 

- Wohooooo! hojtar Erik glatt, då han får syn på mig. Vi är bägge lika glada och uppspelta, över att äntligen komma igång med målningen.

 

 

 

Erik kikar begrundande på sina stödlinjer för de cirklar med bottenfärger, som ska rollas av Sjölanders Måleri.

Jag förstår att det är svårt att se helheten, med nät och ställningar, som skymmer.

 

 

 

Goda vännerna Håkan Wirström, Museiservice, och Bodil Östling, Bildhotellet, passar på att kika o prata lite på väg till lunchen på Restaurang House.

 

 

 

När vi mätta i magen kommer tillbaka, har målarfirman anlänt med manskap och färg, för att rolla de stora färgfälten. 

 

 

 

Högt som bara den, är det och jag får lite svindelkänsla bara av att stå på backen och kika uppåt.

Jag får stå en liten stund och ladda, innan jag vågar mig upp med kameran.

 

 

 

Eftersom Riksbyggen ändå ska måla väggen, passar man på att göra de stora fälten enligt Eriks skiss, så att grunden är lagd och då går det fortare för honom, att göra själva konstverket. .

 

 

 

Herrarna försöker klura ut vilken färg som hör till vilket fält...

 

 

 

Erik öppnar burkarna och rätar ut frågetecken.

 

 

 

Men man får ändå inte ihop det -- det tycks saknas en burk. Det löser emellertid herrarna raskt, genom en liten omplanering av målandet. Huvudsaken är, att väggen får basfärg, där Erik ska gå igång med själva konstverket.

 

 

 

Erik är inte helt nöjd med färgtonen, så till herrarnas förvåning börjar han själv med säker hand blanda till den rätta nyansen. Här behövs ingen färgblandningsmaskin -- nej, här är det trygg erfarenhet och kreativitet som funkar!

 

 

 

Snart har Erik fått den milt gula, men ändå starka nyansen, så som han vill ha den.

 

 

 

Målarkillarna rollar så det står härliga till...

 

 

 

... och Erik iakttar o styr lite, så att det blir som det är tänkt.

 

 

 

De tre rollande herrarna, har snart täckt de stora rundlarna med den milt gladgula färgen.

 

 

 

Det är mycket effektiva killar, och det hela går mycket fortare, än jag trott eller förväntat mig.

 

 

 

Eftermiddagssolen värmer medan de rollar det sista av de varmgula fälten.

 

 

 

Erik justerar på avstånd den sista rundelns linje, så att den löper precis rätt.

 

 

 

Här har jag äntligen vågat mig upp på ställningen med kameran, för att knäppa lite bilder över E4-bygget.

 

 

 

Man har skalat av all asfalt och det känns konstigt att se... den har legat där ända sedan jag gick i småskolan, då de expropierade vår mark och byggde motorvägen.

 

 

 

Erik går en lång bit neröver, för att få överblick över väggen, men det är svårt, för det är ett stort nyponsnår och några stora träd, som skymmer sikten. Dessutom är väggen fortfarande täckt av det blå nätet, som är ett säkerhetsskydd för målarna.

 

 

 

Länge, länge står han där och funderar, planerar o liksom etsar fast väggbilden i minnet.

 

 

 

Ställningen är inte bred, ska jag säga, och jag kikar inte neråt mer än jag absolut måste, för då blir det som gelé i knäna.

 

 

 

Genom ett hål i nätet, ser jag Erik fortfarande stå nere vid stängslet. Jag förstår, att det är svårt att få nån helhet, då ställning, nät o vegetation skymmer och stör sikten.

 

 

 

Jag passar på, att ta några bilder åt olika håll, för så här högt upp med den här härliga överblicken, lär jag inte komma igen.

 

Här syns den avskalade motorvägen söderut in mot stan. Precis utanför mitt kontorsfönster i det f d kommunalhuset, står en grävmaskin, som en fantastiskt skicklig förare kör med millimeterprecision. Jag får ofta hjärtat i halsgropen, då han svingar skopar precis förbi mitt fönster och tror att "NU kommer den in genom fönstret!", men nehejdå, han vet precis var han har den. 

 

 

 

En bild över Medborgargatan och Skönsbergs centrum.

 

 

 

Erik ger sig i kast med det svettiga jobbet, att ta ner de sega, stickiga och täta nyponsnåren.

 

 

 

Detta är, som synes, inte gjort i en handvändning, och jag gissar att han fick sig några smärtsamma rivsår på kuppen.

 

 

 

Träden och slyet står fortfarande kvar, men Riksbyggen lovar att de ska fällas direkt efter helgen.

 

 

 

Nu har målarna gjort allt de kan, med den färg som fanns och det räcker, för huvudsaken är, att fälten där Erik ska börja, är grundmålade och klara. Resten rollas, då färgburken kommer till veckan.

 

 

 

På en obekväm svårtillgänglig väggbit, kramas de sista färgdropparna ur rollern... och sen säger alla trevlig helg och hejdå. Men Erik blir kvar och tar ner nätet, för att det ska gå fort o lätt att komma igång morgonen därpå.

 

 

 

Då också träden och slyet tagits bort, kommer väggen att vara härligt synlig och exponerad.

 

 

 

Så här ser väggen ut på avstånd, taget från Trafikgatan på andra sidan motorvägen.

Det är alltså så här väl förbipasserande kommer att se den! Härligt va?

 

 

 

Här har Erik börjat dra upp sina karaktäristiska linjer för konstverket.

 

 

 

... så här ser det ut på avstånd.

 

 

 

Erik himself in full action!  :D

 

 

 

Han målar fort och säkert. Skuttar smidigt ner från ställningen. Joggar nerför backen till stängslet. Tar en lång ihärdig titt. Joggar uppför backen igen. Klättrar raskt o geschwint upp på ställningen igen och fortsätter måla.

 

 

 

Jag är så fascinerad av Eriks sätt att måla, att jag är tvungen att föreviga det på film.

 

 

 

Med snabb och säker hand drar Erik upp sina linjer.

 

Hade nån trott, att det var lättsamt, bekvämt och peace of cake att göra en fasadmålning, så think again!

 

 

 

Här har fasadkonstverket kommit en bra bit på väg -- man börjar se hur väggen kommer att se ut.

 

 

 

Nu har Riksbyggens killar varit här och röjt, så nu ser man tydligt hela gavelväggen från de flesta håll.

 

 

 

Träden och buskagen ligger ner, men ska fraktas bort inom några dagar.

 

 

 

Det läckra trädet och fågeln har fått sina basfält och linjer.

 

 

 

 

Brittsommarsolen värmer hela eftermiddagen, och Erik spelar skön musik och skapar så det står härliga till.

 

 

 

Det är oerhört fascinerande att se fasadkonsten växa fram, och jag är så ofantligt glad o stolt över att ha fått vara en kugge i det maskineri, som gjorde detta möjligt. 

 

 

 

 

En överblickande filmsnutt.

 

 

 

 

Den unika och läckra fasadmålningen är i princip färdig, och nu återstår endast några små detaljer.

 

 

 

Erik har fått hjälp av sina kompisar, att plocka ihop medan han rundar av. Jag gissar att den varmt-grattis-champagne, som jag har med till Erik, kommer att smaka gott på en skön grillning i kvällssolen.

 

 

 

En mycket nöjd Erik poserar framför sitt färdiga verk -- Sundsvalls allra första fasadmålning och Eriks första okejade utomhusmålning här i Sverige.

 

 

Så här nöjt leende har Erik verkligen skäl att vara!!

Varmt grattis och snyggt jobbat, Erik!!!  :D

 

 

 

Precis så här, hoppas jag att folk ska minnas Erik Lindström och Sundsvalls första fasadmålning!!

 

 

 

Se så snyggt det blev!!!  :D  :D

 

 

 

Såå himla läckert!!!

Nu ska den bara täckas av en genomskinlig skyddande hinna -- sen är det klart!

 

 

En liten rolig grej som hände, medan Erik höll på med den här väggmålningen, var att någon ringt och kallat dit polisen, för att "någon sprayklottrade på väggen".

Mitt i målandet, stod sålunda ett par barska polismän där och röt, att de ville veta vad i allsindar Erik höll på med.

Erik, som ju är luttrad och van att få sin konstutövning ifrågasatt (inte minst efter polisens fåntratteri kring årets barnmålning på Burefestivalen), log vänligt och förklarade hur det hela hängde ihop.

Poliserna var  dock inte lätta att övertyga och var inte så särskilt vänliga, ens när de förstått att han inte alls var där och klottrade.

 

Och vad gäller klotter -- jag oroade mig lite över att små buspojkar skulle klottra på Eriks fina konstverk, men det oroar inte Erik ett dugg.

- Om de gör det, så jagar jag rätt på dem!! svarade han med ett underfundigt leende.

- Men hur skulle du kunna veta vilka de är? frågade jag, fortfarande inte övertygad.
  Tänk om småpojkar kluddar på väggen så där som de gjort förut!! 

- Hehehe, det kommer nog inte att hända, för jag känner igen dem, svarade Erik lugnt.
Jag förstod verkligen ingenting och såg nog ut som ett stort frågetecken, så Erik förklarade:
- Det du tycker ser ut som klotter kallas för "tag" och den är lika personlig, som om de skulle ha satt dit sitt foto eller sitt fingeravtryck. Och i de här kretsarna känner vi varann och respekterar varandras verk.

 

 

 

Längst upp på väggen, har Erik målat dit sin signatur.  :D

 

 

 

 

Nu är väggen helt färdig (sånär som på den skyddande transparenta hinnan) och Erik o hans vänner städar nogrannt efter sig -- miljötänket är jätteviktigt för dem och inget skräp får lämnas kvar.

 

 

 

Varenda litet skräp plockas upp och stoppas i kassar för att tas med därifrån.

 

 

 

Endast ställningen, nätet, färgfirmans saker och den stora gamla skylten, som tidigare satt på väggen, lämnas kvar.

 

 

 

Bara den skyddande hinnan lagts på, så försvinner också ställningen och det övriga.

 

 

 

Visst är det SNYGGT??!!! Jag är såååå nöjd, glad, stolt och tacksam!!!

 

 

 

 Och så här ser nu Skönsbergsgaveln ut -- prydd med Eriks läckra och glada fasadkonstverk!!

 

Gissa om jag är glad och stolt över att, genom att "verka fram" denna fasadmålning, ha fått bidra till Skönsbergs stadsdelsutveckling och den unika utsmyckningen av denna!!

Jag bara älskar Eriks sätt att måla och hans milda mättade färgsammansättning. Min förhoppning är att människor i alla åldrar -- både de, som bor i stadsdelen och de, som passerar i bil, buss, till fots eller buss -- ska uppskatta Eriks konstverk och inse det unika i att vi faktiskt HAR en fasadmålning. Det är det nämligen långt ifrån varje kommun som har.

 

För er, som vill se mer av Elmos härliga konst och skapande -- se på fotogalleriet på hans hemsida, genom att klicka här!  

Om ni läser texten under hans olika foton, så inser ni snart att det är en härligt uppåtgående stjärna på konsthimlen som prytt vår Skönsbergsfasad. Han har målat både fasader och annat på massor av ställen i världen. Och nu äntligen också här på hemmaplan!!  :D